Sen försökte jag köra ut bilen och kom bara precis ut ur garaget och sedan tog det stopp. Fick kalla in maken för att kunna köra in den igen. Sedan började jag gå ner till vårt lokala centrum, en promenad som i vanliga fall tar cirka 5 minuter. Ingenting var röjt och jag pulsade ner för trappor och på oplogade vägar. Snön yrde och jag såg ingenting och hade snö upp till knäna. Nu förstår jag hur det känns för dem som går bort sig i snö och storm, jag blev nästan lite orolig en stund.
På hemvägen gick jag på stora vägen som var plogad, men det var nästan omöjligt att se någonting. Till och med storplogen hade fastnat och det var allmänt kaos. Lite "The Day after Tomorrow känsla", dock inte fullt så kallt:-)
Måste till jobbet i morgon och vet ännu inte om jag ska bilen eller tåget. Om jag tar bilen måste jag skotta framför garaget igen (om de har plogat, för då blir det snövallar). Och tågen går inte alls just nu och om de går i morgon är det säkert långa väntetider. Pest eller kolera.
Om jag kommer ut överhuvudtaget vill säga; utanför dörren till vår gård kommer plogen också och den lägger alltid upp stora snövallar på vår sida. Och dörren går naturligtvis utåt...
Här har maken plogat för andra gången idag, det tog cirka en timme |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar