Huset är fullt och jag vandrar i natten genom rummen som en osalig ande. Överallt ligger folk och sover. Maken snarkar i rekordhögt decibel och jag lägger mig en stund på den enda lediga platsen, soffan utomhus.
Där är svalt och skönt, men plötsligt skriker ett barn i ett grannhus.
Tillbaka till sovrummet igen.
Men det är härligt att ha så många nära och kära här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar